Kommunikation av CSR i den externa rapporteringen : en internationell jämförelse

Abstract

Företags ansvar i samhället - Corporate Social Responsibility (CSR) - har varit föremål för diskussion sedan 1900-talets början. Företags samhällsansvar har sedan dess kommit att bli ett välkänt begrepp bland företagare världen över. Skillnader i ekonomiska, politiska, sociala och kulturella system påverkar däremot i vilken utsträckning företagen kommunicerar samhällsansvar i olika länder. Syftet med uppsatsen är att undersöka i vilken utsträckning företag kommunicerar CSR i den externa rapporteringen i Brasilien, Frankrike, Indien, Spanien och Sverige. Studien undersöker i vilken utsträckning de fem största företagen i undersökningsländerna kommunicerar CSR i sina årsredovisningar och hållbarhetsrapporter. Metoden som används är textanalys där förekomsten av tretton begrepp relaterade till CSR räknas. Undersökningen analyseras utifrån Freemans (1984) intressentmodell och Carrolls (1991) pyramid för företags samhällsansvar samt sekundärdata som beskriver de undersökta länderna. Studiens resultat visade att alla undersökta företag hade någon typ av kommunikation kring samhällsansvar men i olika utsträckning. Sverige var ledande i sin kommunikation kring CSR. Förvånande var att de brasilianska företagen hade näst flest träffar och var mer aktiv i sin kommunikation än de båda västerländska länderna Frankrike och Spanien. Även om Indien kommunicerade minst var resultatet ändå högre än vad man kan förvänta av ett land i tidigt skede av ekonomisk utveckling. De nationella skillnaderna klassificeras efter Carrolls olika typer av ansvar. Att skillnaderna länder emellan dock var relativt små förklaras sedan utifrån Freemans intressentmodell. Till följd av en ökad globalisering påverkas företag av intressenter från världen över, vilket slätar ut nationella variationer i företags samhällsansvar. Det leder till att det etiska ansvaret i Carrolls moralpyramid alltmer utformas av globala intressenter snarare än nationella.

Corporate social responsibility (CSR) has been a topic for discussion since the early 20th century. CSR has since become a familiar concept among entrepreneurs worldwide. Differences in economic, political, social and cultural system affect to which extent businesses are communicating social responsibility in different countries. The purpose of this thesis is to examine the extent to which companies communicate CSR in the external reporting in Brazil, France, India, Spain and Sweden. The study examines to what degree the five largest companies in the studied countries communicate CSR in their annual and sustainability reports. The method used is text analysis where the presence of thirteen concepts related to CSR are counted. Freeman's (1984) stakeholder model and Carroll’s (1991) pyramid of CSR are used for analysis. Secondary data is used to describe the countries surveyed. The results demonstrated that all the companies surveyed had some type of communication about social responsibility but to different extents. Sweden was the leader in its communication on CSR. Surprising was that the Brazilian companies had the second highest number of hits and was more active in their communication than the two Western countries, France and Spain. Although India communicated to a lower extent, the result was still higher than what one would expect of a country in the earlier stages of economic development. The main differences among the countries where classified according to Carroll's various responsibilities. That the differences between the countries were relatively small is explained on the basis of Freeman's stakeholder model. As a result of increased globalisation, companies are influenced of stakeholders from around the world, which smoothes out national variations in CSR. This leads to that global rather than national stakeholders increasingly shape the ethical responsibility of Carroll’s model.