Ökat samhällskrav på socialt ansvarstagande

Abstract

Uppsatsen ämnar besvara hur företag arbetar för och rapporterar om verksamhetens jämställdhetsarbete, samt varför de väljer att offentliggöra verksamhetsarbetet genom hållbarhetsrapporter. För att besvara frågorna har såväl primär som sekundär data använts. En kvalitativ undersökning har genomförts av författarna, där information från 10 privatägda företag från olika branscher samlats in och sammanställts. I diskussionen har empirin kopplats till tidigare forskning samt teorier kring socialkonstruktivism, företagsrapportering, legitimitetssökande, samt argument för och emot lagreglage. Den empiriska studien resulterade i att ett omfång av interna och externa aktiviteter som företagen praktiserar illustrerades. Genom koppling av tidigare forskning och socialkonstruktivistiska teorier har det i uppsatsen fastställts att aktiviteterna måste påverka de underliggande värderingar som existerar hos varje enskild individ i samhället, för att jämställdhetsförhållandet ska påverkas. Företagsaktiviteternas koppling till denna forskning visade sig vara spridd, där vissa företag praktiserar aktiviteter med denna innebörd i större utsträckning än andra. I uppsatsen presenteras företagen som en del i ett större sammanhang. Företagen är beroende av sin omgivnings acceptans för att överleva. I uppsatsen konstateras att företag idag väljer att rapportera om sitt sociala ansvarstagande i större omfattning än tidigare, trots att hållbarhetsrapportering fortfarande inte är lagstadgat, vilket följer samhällets ökade intresse för ämnet. Att företag väljer att publicera offentlighetsrapporter förklaras i uppsatsen bero på såväl interna som externa faktorer, där strävan att vinna legitimitet är starkt påverkande.

The purpose of this essay is to examine how enterprises work towards greater gender equality and how they report about their work. It also aims to analyze why enterprises choose to compile these activities and measurements into official reports. In order to answer the questions asked in the essay, both primary and secondary data has been used. A qualitative survey has been conducted, where the authors have been examining the sustainability reports of ten enterprises from different industries in Sweden. The information gathered from the reports have been compared and complemented with information collected through interviews with the same ten companies. In the discussion, the authors have been trying to explain the enterprises’ patterns of activities made towards greater gender equality and their motives behind the reporting. This has been made through theories comprising social constructivism, business reporting, legitimacy and arguments for and against legal regulation. The results from the survey illustrate a variety of both internal and external activities between the enterprises. When explained through social constructivism and previous research, the authors draw the conclusion that the activities must influence and change the deeper norms and beliefs of each individual, if achieving greater gender equality. The discussion explains further which of the activities that lead to greater gender equality and which do not. The essay is written with the assumption that a company exists within a wider context, where parties mutually influence each other. This implies that the entity will need legitimacy from the stakeholders to be able to continue its business. Research indicate that enterprises choose to report on their social responsibility to a greater extent than before even though this activity is yet not mandatory by law. This trend follows society’s increased interest in the subject. This leads to the conclusion that the enterpises’ motives behind compiling their work towards greater gender equality in official reports is strongly connected to their essential needs to create legitimacy.