Att tala eller tiga? : Om kritik och dess konsekvenser för lärare inom skolans organisation
Author(s)
Svahn, MariaKeywords
ethicsfreedom of speech
New Public Management
upper secondary education
Whistleblowing
Sweden
etik
gymnasieskolan
New Public Management
Whistleblowing
yttrandefrihet
Educational Sciences
Utbildningsvetenskap
Full record
Show full item recordOnline Access
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-136390Abstract
In the light of overall democratic and normative values for Swedish education, including freedom of expression, the aim of this study was to examine how teachers’ critical comments on a school organization at upper secondary level (post-16 education) can be received and possible implications for teachers who express such criticism and for the school organization. The questions focused on criticism in relation to the core values of education and freedom of expression, in a policy context of marketization of the Swedish school system. The study was conducted as a qualitative case study; empirical data were collected from depth interviews with five teachers in two different municipalities in different parts of the country. The theoretical framework regarding criticism as a Phenom is based on the model of the whistle-blowing process by Miceli & Near (1992) and Hedin et. al. (2008). The informants’ statements are interpreted from two normative ethical theories: a deontological and a teleological perspective. Possibilities and limitations for criticism are looked upon in relation to the economic management ideology of New Public Management. The study identifies a critic process which is linked to the ideology and the school governance; in particular, in relation to the school and the school's Educational Marketization adjustment. It also shows on retaliation for the teachers - in this case study, among others, negative salary developments, redeployment but also shutdowns and buyouts. The interviewed teachers often had high confidence and high status within the school but the whistle-blowing process changed their position as self-confidence and hollowed working drive. Critical implications regarding the school's organization remained unchanged in four of five cases. The study notes, finally, that in today's school there seem to be two parallel discourses; one of speaking up and another of silence. Furthermore, the study indicates that the two discourses shape different kinds of loyalty structures in a kind of reward and punishment system.Den här studiens övergripande syfte var att mot bakgrund av gymnasieskolans generella normativa värden undersöka hur lärares kritiska synpunkter på en skolorganisation kan mottas och eventuella konsekvenser för lärare som framför sådan kritik och för skolorganisationen. Frågeställningarna fokuserarkritikiförhållandetillskolansvärdegrundochyttrandefriheti kontextenavettmarknadsutsatt skolsystem. Studien genomfördes som en kvalitativ fallstudie; empirisk data insamlades i djupintervjuer med fem lärare i två olika kommuner i olika delar av landet. Det teoretiska ramverk vad gäller kritik som fenomen utgår ifrån modellen kritikerprocessen (Miceli &Near 1992; Hedin et. al. 2008); därtill tolkas informanternas utsagor utifrån två normativa etiska teorier: ett deontologiskt och ett teleologiskt perspektiv. Möjligheter och begränsningar för kritik kopplas därutöver till den ekonomiska förvaltningsideologin New Public Management. Resultaten i undersökningen identifierar en kritikerprocess som vidare kan kopplas till ideologi och skolans styrning; framför allt i relation till skolans kommunalisering och skolans marknadsanpassning. Resultaten visar även på repressalier för de kritiska lärarna - i denna fallstudie bl.a. negativ löneutveckling, omplaceringar men också avstängning och utköp. De intervjuade lärarna hade ofta ett högt förtroendekapital och hög status inom skolan men i och med repressalieprocessen förändrades deras position samtidigt som både självförtroendet och arbetslusten urholkades. Kritikens konsekvenser vad gäller skolans organisation föreföll i fyra av fem fall oförändrad. Studien konstaterar avslutningsvis att det i dagens skola, inom ramen för de normativa värdena om demokrati och yttrandefrihet, förefaller finnas två parallella diskurser, den ena talandets – och den andra tigandets diskurs. Studien tyder vidare på att de två diskurserna formar olika slags lojalitetsstrukturer i ett slags belönings- och bestraffnings-system.
Date
2017Type
Student thesisIdentifier
oai:DiVA.org:umu-136390http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-136390